Bergspräckning i Enebyberg – vad vintern gör med en bergyta
En bergyta som blivit stående efter ett uttag är inte statisk. Vatten tränger in i sprickor, fryser, och utvidgar sprickan lite för varje cykel.
Det är samma process som formar naturliga bergsluttningar, och den pågår oavsett hur väl ett arbete utförts. Skillnaden är att en nyskapad yta har fler öppna sprickor än en yta som stått i tusen år.
Följden är att enstaka partier kan lossna, framför allt under de första vintrarna och framför allt högt upp i en skärning. Det handlar sällan om stora volymer men om sten som faller.
Det gör en genomgång på våren till en rimlig rutin på tomter med en bergskärning intill något man vistas vid — en uteplats, en gång, en parkering.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Bedömning av bergskärningens stabilitet efter arbetet
- Rensning av löst material vid överlämning
- Genomgång av vad som kan hända under de första vintrarna
- Rekommendation om vårgenomgång där skärningen är hög
- Bortagning av partier som lossnat
- Bedömning av om säkring behövs
- Utformning som minskar vatteninträngning i sprickor
Så går det till
Rensningen
Löst material tas ner vid överlämning. Det som sitter löst faller annars i vinter.
Sprickorna
Vi bedömer vilka sprickor som tar in vatten. Det är de som arbetar.
Vattnet
En avledning ovanför skärningen minskar hur mycket vatten som når sprickorna.
Våren
En genomgång efter tjällossningen fångar det som lossnat under vintern.
Säkringen
Där skärningen är hög och något finns nedanför bedöms om säkring behövs.
Bergspräckning Enebyberg i hela Danderyd
Att leda bort vattnet ovanför skärningen är den åtgärd som bromsar processen mest och som sällan görs. Frostsprängning kräver vatten i sprickan, och vattnet kommer i huvudsak uppifrån — regn och smältvatten som rinner över bergytan ovanför skärningen och ner i de öppna sprickorna vid kanten. En ränna, en avledning eller helt enkelt en lutning som styr bort ytvattnet från skärningens överkant minskar tillförseln kraftigt, och därmed antalet fryscykler som verkligen gör något. Det är en billig åtgärd som görs medan maskinen ändå står där. Det andra är rensningen vid överlämning. Efter ett uttag sitter det alltid material som är löst men som ännu inte fallit — flisor, kilar mellan sprickor, partier som håller på friktion. De faller under första vintern om ingen tar ner dem, och att göra det kontrollerat medan man är på plats är enklare och säkrare än att låta dem falla när någon går förbi. Det tredje är vårgenomgången, som bör vara en rutin snarare än en åtgärd. Tjällossningen är den period då mest lossnar, och en halvtimmes genomgång efter den fångar det som annars ligger och väntar. På en skärning som står över en uteplats eller en gång är det inte en överdrift.